Så tacksam för att läkaren hörsammade mitt önskemål om att få skjuta på första behandlingen till efter påskhelgen. Nu fick jag den långhelgen i lugn och ro med familjen innan cirkusen drar igång - precis som jag planerat. Jag har insett hur viktigt det är för mig att i så stor utsträckning som möjligt ha… Fortsätt läsa Det här med kontroll…
Trött. Så trött. Nu är jag där igen. Där jag befann mig dagarna innan operationen. Känner en inre trötthet och nedstämdhet. Jag märker inte när tillståndet är på väg - plötsligt är jag bara där. Det kostar förmodligen mer mental energi än vad jag förstår att hantera allt som behöver hanteras. Så det är väl… Fortsätt läsa I got the blues
På onsdag är det dags, då kommer sköterskorna att stå redo för att skjuta i mig den första dosen cellgifter. Det är en märklig känsla. Att å ena sidan vara så medveten om cytostatikans många biverkningar och å andra sidan ändå inte ha en aning om vad som kommer att hända eller hur det kommer… Fortsätt läsa I väntan på en matrixupplevelse
Utmaningarnas år 